Hebron är den näst största staden på Västbanken, belägen ca 35 kilometer sydsydväst om Jerusalem. Staden låg i det som i Bibeln omnämns som Judeen och är genom detta judendomens näst heligaste stad efter Jerusalem. Hebron är dessutom helig för både islam och kristendomen. Detta sammantaget har historiskt inneburit och innebär alltjämt att staden är ett centrum för religiösa konflikter på det ockuperade Västbanken, idag främst mellan palestinska islamister och israeliska judar. Det finns ett flertal synagogor, kyrkor och moskéer i staden, bl.a. finns Ibrahimmoskén i Hebrons gamla stadsdel. Det var i denna moské som 29 personer sköts till döds 1994. Idag är moskébyggnaden delad i två delar med varsin entré och varsina rigorösa metalldetekterande och beväpnade säkerhetskontroller som ska säkerställa att inga vapen eller människor med ”fel” trosuppfattning kommer in.

Markområden på Västbanken indelas i någon av de tre områdestyperna ”Area A”, ”Area B” eller ”Area C”. Area A utgör ca 3% av Västbanken och är områden som lyder under civil och militär kontroll från den palestinska myndigheten, inom dessa områden får inte israeliska medborgare vistas. Area B utgör ca 27% av Västbanken och är områden som lyder under palestinsk civil kontroll men israelisk militär kontroll. Area C utgör ca 70% av Västbanken och lyder under både civil och militär israelisk kontroll. Hebron är ett Area A område, men i stadens gamla stadskärna bor ändå israeliska medborgare. Detta eftersom  stadens gamla stadskärna är indelad i områdena H1 och H2 där H1 är den islamska delen av Hebrons gamla stadskärna och H2 är den judiska delen av samma stadskärna. I område H2 lever några hundratal israeliska judar beskyddade av flera tusen israeliska soldater. I område H1 lever flera tusen palestinska muslimer. Gränsen mellan dessa områden och därmed mellan judar och islamister går längs den långa basargatan i den gamla staden. Den militära närvaron i Hebron är enorm. Överallt ser man bemannade militära posteringar på stadskärnans hustak, övervakningskameror riktade mot den palestinska delen från särskilda vakttorn, taggtråd längs husfasader och murar och militära bepansrade fordon uppställda i anslutning till Ibrahimmoskén. För att skydda sig har palestinierna uppfört ett skyddstak av armeringsnät över delar av basargatan för att förhindra att judiska bosättare som bor längs gränden ska kunna kasta ner föremål på människor som vistas på gatan. Det ligger stora mängder tegelstenar och andra tunga föremål på gallertaket bara några få meter över gränden, föremål som med all säkerhet skulle ha förorsakat stor skada om de fått avsedd verkan och träffat någon människa.

I den palestinska delen av Hebrons gamla stad bor 21-åriga Saed tillsammans med sina föräldrar och 9 syskon i sin farfars gamla bostad mitt i område H1. I detta område bodde tidigare ca 600 familjer men nu finns endast ca 250 familjer kvar då de flesta valt att lämna området på grund av det våld och de trakasserier och svårigheter som de utsätts för av de judiska bosättarna i område H2 och den israeliska militären. Saed tar med mig upp på husets tak och visar alla de militära skyttevärn som är utplacerade på hustaken runt omkring i området. På grannhusets tak ca 20 meter från den plats jag står är en bemannad militär postering belägen. Saed berättar att det vid ett 20-tal tillfällen det senaste året förekommit att israeliska soldater tvingat sig in i familjens bostad och använt delar av bostaden som natthärbärge. Förutom israelisk militär så utgör de judiska bosättarna ett ständigt hot mot palestinierna enligt Saed. Enligt Saed och alla andra palestinier jag talar med i Hebron blundar den israeliska militären oftast för det våld och de trakasserier som de judiska bosättarna utsätter den palestinska befolkningen för. Han berättar att problemen är störst på lördagar eftersom detta är en helig dag för judarna. Bland annat inträffar det ofta att beväpnade judiska bosättare skjuter mot palestinska bostäders vattentankar på husens tak. Saed berättar att just detta hände hans familj för två veckor sedan. Han berättar vidare att han har haft två småsyskon som båda vid 7 månaders ålder, år 2005 och 2007, dött efter att tårgasgranater skjutits in i de rum där barnen vistats i.

När Saed var yngre drömde han om att bli dataingenjör, nu säger han sig drömma om att få leva ett normalt liv utan hot, våld och stress.