Taxin som jag färdats i från Pristina stannar ett hundratal meter från bron över floden Ibar i den tudelade staden Mitrovica. Området norr om floden är serbkontrollerat territorium och dit kan inte min chaufför Naim ta mig eftersom han är från den albanska södra sidan av floden. Bron bevakas av KOFOR. Jag är på väg till de romska flyktinglägren Cesmin Lug och Osterode i norra Kosovo. Efter ca 10 minuter dyker en sliten jeep upp, den är märkt med stora dekaler som visar att den tillhör hjälporganisationen KAAD (Kosovo Agency for Advocacy and Development). Vid ratten sitter min serbiska kontaktperson Zarko som även är Camp Manager för de flyktingläger jag är på väg att besöka.

Här i Mitrovica finns en av Europas största pågående miljökatastrofer i form av de enorma markföroreningar som den närbelägna blygruvan Trepca och dess slagghögar gett upphov till i området. I princip alla drygt 160.000 invånare i staden är mer eller mindre påverkade av framförallt bly. Värst drabbade är barnen som genom att leka i dammet utomhus får i sig stora mängder bly i blodet. Världshälsoorganisationen WHO mätte 2004 halten bly i blodet på romska flyktingbarn i de aktuella flyktinglägren. Flera barn hade 4-5 gånger mer bly i blodet än vad som betecknas som blyförgiftning och i vissa fall gick det inte att fastställa blyhalten eftersom mätinstrumentens mätområde inte räckte till.

I detta område finns den gamla militärförläggningen Osterode som sedan flera år tillbaka är ett läger för romska flyktingar och IDPs (Internally Displaced Persons). Bara ett hundratal meter från Osterode finns, eller rättare sagt fanns, det inofficiella lägret Cesmin Lug. Detta läger har under lång tid varit föremål för massiv kritik från bland annat hjälporganisationer och WHO. Cesmin Lug jämnades med marken bara någon vecka före mitt besök och människorna som levde där flyttades till Osterode och lägret Roma Mahalla i södra Mitrovica. Roma Mahalla var innan kriget i Kosovo för drygt 10 år sedan en stor bosättning för just romer och i detta område försöker man nu återuppbygga bostäder och förmå romer att frivilligt återvända. I Osterode finns idag drygt 80 romska familjer (ca 400 personer) varav 22 anlände från Cesmin Lug veckan innan mitt besök.

Inne på Zarkos mycket enkla kontor i Osterode ringer hans 2 mobiltelefoner oavbrutet och flera av hans 7 medarbetare kommer in för att diskutera allehanda praktiska frågor med honom. Allt detta samtidigt som han med ett brinnande engagemang beskriver situationen i Kosovo i allmänhet och de uppskattningsvis drygt 10.000 romska flyktingarnas situation i Mitrovica i synnerhet.

Till skillnad mot det närbelägna Cesmin Lug är de flesta ytor i Osterode hårdgjorda med betong eller asfalt vilket gör att det är möjligt att spola av lägrets utomhusytor med vatten med jämna mellanrum för att på så vis undvika att det skadliga blydammet blir liggande på marken. En annan väsentlig skillnad är att i Osterode bor flyktingarna i containers istället för i papp- och plåtskjul. I lägret finns även en lokal, tillhandahållen av UNICEF, som används för grundläggande undervisning i läsning, skrivning och hygien.

I det som tidigare var Cesmin Lug pågår en febril aktivitet i jakten på gamla nedgrävda elledningar. Med enkla hackor och spadar gräver människor i ruinerna, eller rättare sagt under ruinerna, efter elkablar för att kunna tjäna 3 € per kilo. Det blykontaminerade dammet yr och människorna andas häftigt på grund av det hårda arbetet. Blydammet går raka vägen ner i lungorna. Hela området är perforerat av 1 meter djupa ledningsgravar och överallt syns spår efter de eldar som anlagts på marken för att smälta bort plasten runt kablarna. Några män knackar rent mindre betongblock i syfte att avlägsna de tunna armeringsjärn som ingått i några av de få konstruktioner i lägret som var konstruerade med betong. Severdan Sadiku, Ali Alili, Sebastijan och de andra som jag pratar med är alla tacksamma för att de nu fått flytta ca 100 meter söder ut till Osterode. Mot bakgrund av att så gott som alla i Mitrovica har förhöjda halter av bly i blodet så kan 100 meter tyckas marginellt, men de bor nu i alla fall i container istället för i otäta skjul och dessutom kan de nu tjäna 3€ om de lyckas gräva fram ett kilo elkabel i blydammet under ruinerna.