I korsningen Kaunda Street och Wabera Street i Kenyas huvudstad Nairobi ligger den italienska lyxrestaurangen Trattoria. Här kan man beställa en Caponatina di Melanzane till förrätt, restaurangens egenlagade Fregnacce Abruzzesi eller en Calamari alla Ligure till huvudrätt och en Fragole con Panna till dessert. Till detta kan man naturligtvis få en karaff rött eller vitt vin från någon av världens mest välrenommerade vinproducenter. Allra bäst smakar allt detta om det intas vid något av de tiotal bord som finns på restaurangens trevliga balkong på andra våningen.

Nedanför balkongen, på andra sidan gatan cirka 20 meter från restaurangen står Grace 21 år, Helen 24 år, Fatuma som säger att hon är 20 år men antagligen är flera år yngre samt ytterligare tre kvinnor. Alla kvinnor bär minst ett barn på ryggen och ytterligare några barn finns intill. På deras meny ikväll återfinns det som de kan hitta i den soptunna som finns intill restaurangen samt det lösningsmedelsbaserade lim vars ångor inhaleras ur en trasa eller plastpåse. Dessa kvinnor och deras barn är i det närmaste laglösa i centrala Nairobi. De tigger och säljer sex för 10 kronor men de går med på att sälja även för 5 kronor.

Jag vill ställa frågor till kvinnorna om deras situation men de säger att jag inte kan få träffa dem i centrala Nairobi eftersom polisen då kommer att arrestera dem så vi kommer överens om att istället träffas dagen efter i det stora parkområdet Uhuru Park som lägligt nog översatt från Swahili betyder frihetens park.

Jag träffar Grace som är gravid och sedan tidigare har två barn 3 och 6 år gamla, Helen som även hon är gravid och sedan tidigare mamma till en 3-åring och en 7-åring samt Fatuma med sin 3-åriga dotter. Grace vet vem som är far till hennes första barn och Helen vet vem som var far till hennes första barn, ett barn som avled i en poliscell bara någon månad gammal. Övriga barn och nuvarande graviditeter är resultat av prostitution. Alla tre är till att börja med nervösa och oroliga för att bli upptäckta av polisen vid vårt möte. Kvinnorna saknar bostad och de grips och blir inlåsta från någon enstaka dag till en månad av polisen så fort det ges en möjlighet. De håller sig undan under dagarna i området kring den stora rondellen vid Globe Cinema och när de behöver säkerhet och möjlighet att tvätta kläder m.m. så tar de sin tillflykt till den ökända delen "Kosovo" i slumområdet Mathare i Nairobis utkant. Just "Kosovo" anses vara det värsta av de värsta områdena i Nairobi och dit tar kvinnorna sin tillflykt för de vet att inte ens polisen vågar sig in i detta område hur som helst.

Fatuma, som blivit utsläppt ur arrest några dagar innan vårt möte, klagar på smärtor i sidan efter att ha utsatts för våld under tiden i polisens förvar. Kvinnorna vittnar om att de arresterats, utsatts för våld och tvingats till sexuella handlingar av polis vid flera tillfällen. Grace berättar att hon arresterades och låstes in, utan rättegång, i den speciella cell som kallas "Muoroto" tillsammans med sitt nyfödda barn endast tre månader efter förlossningen. De låstes in i denna trånga cell tillsammans med ett 20-tal andra kvinnor och deras barn och släpptes först efter en månad. Kvinnorna berättar att de brukar bli frisläppta först när deras barn blir så dåliga att de behöver sjukhusvård för då vet polisen att mödrarna tvingas tillbringa tid på sjukhuset och därmed inte kan vistas på Nairobis gator.

När jag frågar Grace hur det går med prostitutionen nu när hon är gravid svarar hon att det inte har någon inverkan och att "det finns män som är villiga att betala för att få ha sex med just gravida". När frågan om HIV kommer upp säger Grace att hon tackar gud för att hon inte har smittats än. Grace svarar villigt, utförligt och utan omsvep på alla mina frågor men när jag frågar henne om hon använder droger ljuger hon och svarar nej. När jag talar om för henne att jag sett henne sniffa lim utanför Restaurang Trattoria två dagar tidigare svarar hon "det finns en annan tjej och hon är väldigt lik mig". På min fråga om Grace går på några kontroller nu när hon är gravid svarar hon "jag prioriterar att försöka tjäna pengar genom att tigga och sälja sex framför att besöka en klinik".

Alla tre kvinnorna är själva uppvuxna på Nairobis gator. När jag frågar hur det ska gå för deras barn och vad de tror om framtiden svarar Helen med sitt svullna blåöga som vittnar om kvinnornas situation att "jag överlämnar mitt öde till gud, jag kan inte planera för någon framtid".